Avskrivning

Nyheter & artiklar

Med jämna mellanrum kommer våra experter att bjuda på krönikor och artiklar som baseras på händelser från deras dagliga arbete kopplade till respektive område. Vi kommer också att uppdatera dig om de senaste lagarna, reglerna och bestämmelserna.
Responsive Image
arrow_backVisa alla artiklar
Artikel

Avskrivning

Eva Törning

Det tredje mest sökta ordet i Redovisa Rätt är avskrivning som vi ska titta lite närmare på här. Huvudregeln enligt 4 kap. 4 § ÅRL är att alla anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period.
Avskrivning innebär enligt K3 punkt 17.12 och IAS 16 punkt 6 ”en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod”, dvs. den tid som tillgången förväntas brukas i företaget. Sådana avskrivningar benämns i dagligt tal ”avskrivningar enligt plan” för att visa att det finns en plan för förslitningen och denna ligger till grund för avskrivningen. Anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar utgör i normalfallet tillgångens redovisade värde. Det redovisade värdet påverkas även av upp- och nedskrivningar. Skillnaden mellan det skattemässiga värdet enligt räkenskapsenlig avskrivning och det redovisade värdet utgör överavskrivningar (obeskattad reserv).
Maskiner och inventarier till ett värde av högst ett halvt prisbasbelopp (exklusive moms om företaget är momspliktigt) får kostnadsföras omedelbart i juridisk person (så kallade inventarier av mindre värde). Inventarier som har ett naturligt samband ska bedömas gemensamt. Vid köp av inventarier som utgör ett led i en större inventarieinvestering ska bedömningen göras utifrån inventarierna sammanlagda anskaffningsvärde. Även korttidsinventarier får kostnadsföras omedelbart om nyttjandeperioden är högst tre år. Sådana tillgångar skrivs således inte av.

Räkenskapsenlig avskrivning

Räkenskapsenlig avskrivning är en skattemässig regel om att bestämma det lägsta skattemässiga värdet. Skillnaden mellan skattemässigt värde och redovisat värde redovisas som en bokslutsdisposition (överavskrivningar). För den som vill läsa mer om räkenskapsenlig avskrivning, se Rätt Skatt.

Löpande bokföring

Löpande avskrivning kan göras varje månad för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av företagets ställning och resultat, framför allt om avskrivningarna uppgår till större belopp. Vid en nyttjandeperiod på t.ex. fem år (dvs. avskrivning med 20 % årligen) kan en tolftedel (1,67 %) kostnadsföras månadsvis med en bokföringsorder eller via automatkontering. Samma konton används som nedan under Bokslut.

Bokslut

Huvudregeln enligt 4 kap. 4 § ÅRL är att alla anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period. Om nyttjandeperioden för eget utvecklingsarbete och goodwill inte kan fastställas med rimlig grad av säkerhet ska nyttjandeperioden enligt samma paragraf anses uppgå till fem år. Avskrivningar redovisas vanligtvis i resultaträkningen och då i egen post i den kostnadsslagsindelade resultaträkningen. I den funktionsindelade resultaträkningen ingår avskrivningarna i respektive funktion.

Kontering

Årets avskrivningar enligt plan på immateriella anläggningstillgångar debiteras något av kontona i kontogrupp 78 beroende på vilken slags tillgång det gäller och krediteras motsvarande konto i kontogrupp 10. Lämpliga konton för ackumulerade avskrivningar är de som slutar med 9, exempelvis 1029 Ackumulerade avskrivningar på koncessioner m.m.
Årets avskrivningar enligt plan på materiella anläggningstillgångar debiteras något av kontona i kontogrupp 78 beroende på vilken slags tillgång det gäller och krediteras motsvarande konto i kontogrupp 11. Lämpliga konton för ackumulerade avskrivningar är de som slutar med 9, exempelvis 1119 Ackumulerade avskrivningar på byggnader.

Årets avskrivningar enligt plan på maskiner och inventarier debiteras något av kontona i kontogrupp 78 beroende på vilken slags tillgång det gäller och krediteras motsvarande konto i kontogrupp 12. Lämpliga konton för ackumulerade avskrivningar är de som slutar med 9, exempelvis 1229 Ackumulerade avskrivningar på inventarier och verktyg.

Det är bättre att redovisa bruttobeloppen enligt vad som beskrivs ovan än att exempelvis även bokföra avskrivningar på konto 1220 eftersom man i detta fall får svårare att hålla reda på ackumulerade anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar (som sedan ska särredovisas i not till årsredovisningen). Det är inte förbjudet att nettoredovisa på ett konto eftersom bruttobeloppen framgår av anläggningsregistret men, som sagt, inte lika praktiskt.
Överavskrivningar, eller avskrivning utöver plan, utgör en bokslutsdisposition och debiteras konto 8850 Förändring av överavskrivningar och krediteras konto 2150 Ackumulerade överavskrivningar. Vid underavskrivningar bokförs tvärtom.

K3-regler

Avskrivning är enligt punkt 17.12 och punkt 18.19 en systematisk periodisering av en tillgångs avskrivningsbara belopp över dess nyttjandeperiod. Avskrivning görs per tillgång eller komponent.
Under sökordet Komponentavskrivning förklaras att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången enligt punkt 17.4 delas upp på dessa. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter ska enligt punkt 17.13 respektive komponent skrivas av separat över dess nyttjandeperiod. I annat fall ska tillgången skrivas av som en helhet över nyttjandeperioden. Även anläggningsregistret ska i så fall innehålla uppgift per komponent. 
Ett företag som tillämpar K3 ska enligt punkt 17.20 välja en avskrivningsmetod som återspeglar förväntad förbrukning av den materiella anläggningstillgångens framtida ekonomiska fördelar. Avskrivningsmetoden ska omprövas, om det finns en indikation på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag.
Det belopp som ska skrivas av enligt K3 vad gäller materiella och immateriella anläggningstillgångar är avskrivningsbart belopp. Detta är enligt K3 punkt 17.14 en tillgångs anskaffningsvärde eller det belopp som används i stället för anskaffningsvärde, efter avdrag för beräknat restvärde. Avskrivning enligt K3 ska göras på det avskrivningsbara beloppet och inte på anskaffningsvärdet. Dock har många anläggningstillgångar inget betydande restvärde.

K2-regler

Avskrivning ska enligt punkt 10.23 påbörjas det år som tillgången tas i bruk, dvs företaget behöver inte börja avskrivning den dag eller månad som tillgången tas i bruk. När det gäller byggnad får avskrivning påbörjas det första året företaget redovisar byggnaden i balansräkningen även om den inte tagits i bruk. Avskrivning får göras med lika stora belopp varje år och behöver inte göras det år tillgången avyttras.
Enligt punkt 10.25 får avskrivning göras med beaktande av restvärdet. Dock använder inte K2 begreppet avskrivningsbart belopp.
Enligt punkt 10.24 ska avskrivning göras även om tillgångens redovisade värde understiger dess verkliga värde. Avskrivning får, men behöver inte, göras ned till restvärdet, dvs. detsamma som enligt K3 (avskrivningsbart belopp), se punkt 10.25.
Fastställd avskrivningsplan ska omprövas endast om nedskrivning gjorts eller om planen är uppenbart felaktig, se punkt 10.26. K2 innehåller lättnadsregler för bestämning av nyttjandeperiod. Enligt punkt 10.27 får nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar alltid bestämmas till fem år. Nyttjandeperioden för förbättringsutgifter på annans fastighet får enligt punkt 10.28 bestämmas till 10 år för täckdiken och 20 år övriga förbättringsutgifter. Enligt punkt 10.30 gäller motsvarande tider för markanläggningar. Enligt punkt 10.31 får nyttjandeperioden för byggnader bestämmas enligt Skatteverkets allmänna råd om värdeminskningsavdrag, dvs enligt följande:

Byggnadstyp

 

Procentsats

Småhus

 

2

Parkeringshus

 

3

Varuhus

 

3

Hotell

 

3

Restaurant

 

3

Kiosk

 

5

Övriga hyreshus

 

2

Ekonomibyggnader

Växthus, silor, kylhus

5

 

Övriga

4

Kraftverksbyggnader

Värme

4

 

Vatten

2

Industribyggnader

Som inte är inrättade för speciellt ändamål

4

 

Övriga industribyggnader som endast har en begränsad användbarhet för annat ändamål, t.ex. bensinstationer, kyl- och fryshus, mejerier, slakthus, sågverk och tegelbruk

5

Specialbyggnader

 

3

Övriga byggnader

 

4

Mark får inte skrivas av enligt punkt 10.29.

Tänk på att göra bedömningen om lättnadsreglerna ovan får tillämpas av företaget mot bakgrund av väsentlighetsprincipen i 2 kap. 3 a § ÅRL.
Avskrivningen får vara linjär, degressiv och produktionsberoende samt för andra tillgångar än byggnader progressiv, se kommentaren till punkterna 10.27 och 10.31.
Under sökordet Enhetsavskrivning beskrivs att enligt K2 punkt 10.21 ska delar av en anläggningstillgång som tillsammans utgör en anläggningstillgång skrivas av gemensamt. Det innebär att komponentavskrivning aldrig kan tillämpas i K2 utan en anläggstillgång som innehåller flera komponenter ska skrivas av som en enhet vilket ofta benämns just enhetsavskrivning. Dock gäller detta inte för mark, markinventarier, markanläggningar, byggnad, byggnadsinventarier och tillkommande utgifter avseende dessa, utan dessa utgör separata avskrivningsenheter och ska skrivas av var för sig, se punkt 10.22.

K4-regler

Enligt IAS 16 punkt 60 och IAS 38 punkt 98 ska den avskrivningsmetod använda som återspeglar hur tillgångens framtida ekonomiska fördelar väntas bli förbrukade av företaget. I IAS 16 punkt 62 beskrivs olika avskrivningsmetoder som kan använda för en systematisk fördelning av det avskrivningsbara beloppet över tillgångens nyttjandetid. Dessa är:
•    Linjär avskrivning, dvs. ett fast avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden om inte tillgångens restvärde ändras.
•    Degressiv avskrivning, dvs. ett sjunkande avskrivningsbelopp över nyttjandeperioden.
•    Produktionsberoende avskrivning, dvs. att avskrivningsbeloppet bestäms utifrån tillgångens förväntade användning eller produktion.
Om ett förbrukningsmönster för en immateriell tillgång inte kan fastställas ska avskrivning göras linjärt, se IAS 38 punkt 97.
Nyttjandeperioden för mark är normalt obestämbar varför mark inte skrivs av, se IAS 16 punkt 58. Endast immateriella tillgångar med bestämbar skrivs av enligt IAS 38 punkt 97. Det innebär att exempelvis goodwill inte skrivs av enligt IFRS.

Sammanfattning

Oavsett vilket regelverk som tillämpas så är bedömd nyttjandeperiod grunden för avskrivning. Dessutom behöver företaget göra bedömning av hur tillgången förslits men man kan oftast vara trygg i att tillgångar förslits linjärt. Ett bevis för detta kan sägas vara att K2 enbart kräver upplysning om hur tillgångar skrivs av om tillgångar skrivs av på annat sätt än linjärt.
Lättnadsreglerna i K2 kan tillämpas om det ryms inom väsentlighetsprincipen.
Oavsett regelverk ska det lämnas upplysningar om avskrivningar i not.